Här hittar du svar på vanligt förekommande frågor.

 

Om du inte hittar svaret på din fråga här eller på hemsidan kan du vända dig till vår infomejl: info@karlstad.friskissvettis.se. Du kan även ringa receptionen på 054 - 19 04 97.

 

Har du förslag eller vill tycka till om vår verksamhet kan du också använda Förslagslådan som finns på hemsidan eller den som finns i Syrefabriken.

 

Vem äger Friskis&Svettis?
Friskis&Svettis är inte ett vinstdrivande företag utan en allmännyttig ideell idrottsförening, vilket innebär att det är medlemmarna som "äger föreningen". De intäkter och eventuella överskott som föreningen gör under ett verksamhetsår går tillbaka till medlemmarna i form av exempelvis utbildning av ledare och instruktörer samt förbättrade träningsmöjligheter i form av nya träningsredskap och underhåll av anläggningar.

Varför finns inte Zumba hos Friskis&Svettis?
Zumba är idag ett av världens hetaste, mest välkända varumärken inom träningsvärlden. Varumärket Zumba är kopplat till en person och inte till gym/förening/företag. I Friskis&Svettis träningsutbud använder vi inte varumärken, koncept eller utbildningar som någon annan äger rättigheterna till. Hur tar vi då Zumbavågen vidare i Friskis&Svettis? Vi vill skapa tydliga ramar och profil kring ett latinoinspirerat pass, och det har fått namnet Dans fuego. Vi erbjuder detta pass i vår förening från våren 2012.  

Var på hemsidan hittar jag schemat?
Schemat för Syrefabriken och skolorna hittar du i rullgardinslisten under SCHEMA i huvudmenyn (i den grå listen högt upp på sidan).

Har ni barnpassning?
Ja, vi har barnpassning under vår- och höstsäsong med uppehåll under sommaren och jul. Se aktuell säsongsfolder eller under fliken Barnpassning om vilka dagar och tider. 
 

Önskemål om att vi ska införa nya typer av pass, t ex afrikansk dans.
Vi får ofta in önskemål om nya typer av pass. Kul! Om det går vill vi gärna uppfylla önskemålen, men ibland går det inte. Varför? 
För det första krävs att träningsformen finns i Friskis&Svettis Riks utbud, så att vi kan utbilda våra ledare. För det andra måste vi ha minst två ledare som är intresserade av att vidareutbilda sig och köra i gång med en nyhet. Friskis&Svettis är en ideell förening där våra ledare och instruktörer alla arbetar ideellt på sin fria tid. Här styrs engagemanget av lusten och vi tror inte på att beordra funktionärer att leda speciella typer av pass om de inte själva vill det.
Vårt mål är att ha någon nyhet på schemat varje år och vi jobbar med rekrytering kontinuerligt för att ha en bred flora av träningsformer, där alla ska kunna hitta något som passar. Vi har också möjlighet att då och då bjuda på Gästpass, dvs pass som inte ingår i F&S utbud. Vi har tex haft funk, afrodans, och olika temapass.

Synpunkter om att vissa pass ligger fel på schemat (t ex fel tid och på fel dagar...)
Vårt schema läggs om inför varje säsong. Alla våra ledare leder sina pass ideellt på sin fria tid. Vårt mål är alltid att sprida ut passen på ett bra sätt och få ett schema enligt medlemmarnas önskemål i så stor utsträckning det är möjligt. Då ledarna har passen ideellt är det svårt att planera in i detalj, eftersom varje tid på schemat kräver att en ledare kan leda just den tiden. Alla ledare har heller inte utbildning att leda alla typer av pass. Lyckas vi inte med att sprida ut passen och intensiteterna, prioriterar vi att ha så många pass som möjligt på schemat för att kunna ta emot så många medlemmar som möjligt. Vi tar emot alla medlemmars synpunkter och har med dem inför varje schemaläggning för att kunna göra förbättringar enligt önskemålen.

Bygg ut eller bygg ett Friskis till
Styrelsen har utsett en Lokalgrupp som kontinuerligt jobbar med vår expansion. Klart är att vi ska utöka våra träningsytor, men vi har ännu inte hittat en lösning som motsvarar de krav pch möjligheter som vi har.

Bättre ventilation, önskemål om kyla.
På sommaren får vi in önskemål om bättre ventilation och kyla i gymmet och i salarna. Vi har en bra ventilation med goda flöden, så det är troligen komfortkyla som efterfrågas. Frågan kommer att beaktas i samband med en upprustning av Syrefabriken.

Kan ni köpa in låsbara klädskåp i omklädningsrummen?
Frågan kommer att beaktas i samband med en upprustning av Syrefabriken. Under hösten 2011  gör vi ett prov med skåp i damernas omklädningsrum.

Önskemål om TV vid löpbanden
Frågan kommer att beaktas i samband med en upprustning av Syrefabriken.

Kan ni inte ha en våg på Friskis?
Vi på Friskis&Svettis uppmuntrar människor att anta en avspänd inställning till kroppen. Alla kan och alla duger. Vi njuter av livets goda! Vi vill alltså inte delta i den allmänna "kropps-fixeringshets" som råder i samhället. Därför har vi heller inte en våg i våra lokaler.

 
Ljudvolymen på jympan/spinningen
Hos oss på Friskis&Svettis håller vi en ljudnivå som ligger under de riktvärden som Socialstyrelsen rekommenderar. För att hålla rätt nivå har vi sk "ljudöron" i våra salar: 

• Vid normalt ljud lyser örat grönt.
• När nivån närmar sig gränsvärdet blir örat gult (vid 80 dB)
• När gränsvärdet överskrids visar örat rött (vid 85 dB).

Ledare och värdar på passen ansvarar för att ljudnivån ligger rätt enligt ljudörat. Om du ändå upplever att musiken är besvärande får du gärna ta av de öronproppar som finns i salarna. Vill du veta mer så har vi en ljudpolicy som du kan få ett ex av i vår reception.

Musiken i gymmet är för hög/låg/lugn/dålig...

Musiken som spelas i gymmet kommer från internetsidan MusicPartner. Låtarna är anpassade för att passa så många motionärer som möjligt, eftersom en del vill träna till rock, en del till techno, någon till dansband och en del till Beyonce. Är volymen för hög/låg, säg till i receptionen.

Vad kostar ett träningskort?
Som ideell idrottsförening kan vi erbjuda fördelaktiga kortpriser. Priset varierar beroende på vilket slags kort du vill ha. Du hittar all prisinformation under KÖPA KORT/PRISER.

Varför måste jag betala medlemskap?
Vi är en ideell idrottförening, vilket innebär att det är medlemmarna som "äger föreningen". För att kunna köpa träningskort i en ideell förening måste du vara medlem i föreningen. Medlemsavgiften bestäms av årsmötet och är för närvarande 100 kr/kalenderår. Medlemsavgiften måste betalas för samtliga år som ditt träningskort gäller (max två år).

Kan jag använda mitt träningskort från Karlstadsföreningen i andra F&S-föreningar?

Ditt träningskort gäller enbart för träning i den föreningen där du köpt kortet. Vill du träna i andra Friskis&Svettis-föreningar kan du lösa engångsbiljett till medlemspris (idag 50 kr).

Finns det ett rikstäckande träningskort? Jag reser mycket i jobbet och befinner mig ofta på olika orter i Sverige där Friskis&Svettis finns representerade.

I dagsläget finns inte något rikstäckande träningskort för alla Friskis&Svettis-föreningar i landet. Vi är medvetna om att det finns en ökad efterfrågan på ett sådant kort och Friskis&Svettis Riks (Friskis&Svettis föreningarnas paraplyorganisation) arbetar på att ta fram ett.

Jag har hört att ni erbjuder träning för barn och ungdomar. Vad kostar det och vilka pass får man då gå på?

Friskis&Svettis Karlstad eftersträvar lättillgänglig träning för alla, så naturligtvis finns även jympa för barn och ungdomar. Se aktuellt schema vilka dagar och tider passen ligger. Juniorjympa och juniorspinning kostar enbart ett giltigt medlemskap, 100 kr per kalenderår. Det finns även Familjpass för de allra yngsta, där barn och föräldrar tränar tillsammans. Priset för Familjpass är ett giltigt medlemskap för barnet, 100 kr per kalenderår. En förälder/anhörig följer med barnet gratis på Familjpass.

Frysning av träningskort

Vi fryser träningskort om du har något av följande skäl: utlandstudier/militärtjänstgöring (intyg krävs), graviditet/sjukdom/skada (läkarintyg krävs).

Får jag provträna gratis en gång innan jag bestämmer mig för att köpa kort?

Ja, du kan prova att träna gratis första gången.

Jag har tappat bort mitt kort. Hur gör jag för att få ett nytt?

Först och främst är det bra om du spärrar ditt gamla kort. Kontakta vår reception så hjälper de dig. Har du tappat bort kortet kan du få ett nytt mot en avgift på 50 kr.

Kan jag uppgradera mitt träningskort?

Ja, du kan alltid uppgradera ditt kort (men inte nedgradera det). Vid en uppgradering betalar du mellanskillnaden mellan det kort du har i dag till det kort du önskar.

Hur ofta bör jag träna?
Det beror naturligtvis på dina förutsättningar och mål. Det viktiga är att hålla igång regelbundet. Med två-tre träningstillfällen per vecka håller du dig i bra form. Tränar du för ofta slits kroppen ner istället för att byggas upp, så vila är en förutsättning för att kroppen ska ha nytta av träningen. När du tränar bryts vävnaderna i muskler, ben och senfästen ner, och byggs upp igen först när de får vila. Sprid därför ut träningspassen under veckan. För bästa effekt kombinerar du träningen med bra och näringsriktig mat.

Hur mycket bör jag minst röra mig för att bibehålla min hälsa?

När det handlar om motion för att bibehålla sin hälsa är cirka 30 minuters aktivitet om dagen ett bra riktmärke och då handlar det om vardagsaktiviteter såsom raska promenader, cykling, trädgårdsarbete och liknande. Vardagsaktiviteterna behöver inte heller vara sammanhängande utan kan vara uppdelade i exempelvis 2 x 15 minuter.

Hur snabbt kan jag se resultat av träningen?

Det beror på från vilken nivå du startar. Börjar du träna regelbundet, ungefär varannan, var tredje dag, går det snabbt. Redan inom två veckor känner du av konditionsförbättringen. Räkna med lite längre tid för muskeltillväxten. Efter åtta till tio veckor börjar den ökade muskelvolymen synas. Men du känner snabbare än så att du blir starkare. Det beror på att koordinationen mellan nerverna och musklerna blivit snabbare och smidigare.

Vad händer i kroppen när jag tränar?

• Hjärtats slagvolym (hur mycket blod hjärtat kan pumpa ut varje slag) ökar och du får en ökad syreupptagningsförmåga (bättre kondition).
• Du får lägre puls än tidigare vid samma arbete.
• Vilopulsen blir lägre.
• Antalet blodkärl i musklerna, kapilläriseringen, ökar.
• Kolesterolhalten i blodet minskar. Muskelstyrkan ökar.
• Hållfastheten i dina leder, ledband och senor ökar.
• Du producerar mindre mjölksyra än tidigare vid samma arbete.
• Din uthållighet är bättre.
• Du tål värme bättre.
• Förhoppningsvis känner du dig starkare, rörligare, stabilare och gladare.

   

Vad är träningsvärk och hur länge sitter den i?

Träningsvärk är måttlig till svår belastningsömhet i muskulaturen några dagar efter hårt eller ovant arbete. Främst då excentriskt arbete då muskeln håller emot och bromsar, samtidigt som den förlängs och belastningen på muskelfibrerna blir hög.

Vad som exakt händer i muskeln är inte helt entydigt och det finns flera teorier:

• En tidigare studie som byggde på muskelbiopsier, vävnadsprov, visade förändringar på de så kallade Z-banden i muskelfibern. Vid träningsvärk var deras normalt tvärstrimmiga struktur uppluckrad.
• En annan senare studie visar en ökning av ett ämne, en viss neuropeptid, i muskler med träningsvärk. Ämnet, som bland annat är med och bygger muskelproteiner är också smärtframkallande.
• Ytterligare en annan studie hävdar att vid träningsvärk startar myofibrillerna en om- och nybildning för att växa och anpassa sig till den ökade belastningen och att det är denna förändring som ger upphov till träningsvärken.

Även om forskarna inte är helt överens exakt vad som händer på mikronivå så är man överens om att träningsvärk oftast kommer efter ovana och/eller tuffa excentriska belastningar. Och att träningsvärk inte är farligt, men att muskler med träningsvärk har lägre kapacitet och därför inte bör utsättas för lika hårda belastningar som de som utlöste träningsvärken.
Symptomen sitter i under några dygn. Lätta, allsidiga rörelser med låg belastning ger ökad cirkulation i muskeln och påskyndar läkningen.

Varför får jag håll?

Det finns olika teorier, men de mest troliga är att syrebrist uppstår i de muskler som håller upp mage och tarmar. Så länge du är stilla spelar inte det någon roll, men när du rör dig räcker inte syret du andas in och då kommer värken. Har du dessutom just ätit eller druckit mycket blir det tyngre för de här musklerna. Starta träningen lugnt så hinner kroppen anpassa sig till det ökade syrekravet. Håll är inte farligt. Vila en stund så släpper det.

Varför svettas jag så mycket och vad händer i kroppen vid svettning?

Hur mycket man svettas är individuellt. När du tränar frigörs energi som omvandlas till värme. För att kroppens vävnader inte ska ta skada av den ökade värmen transporteras blodet ut till huden och kyls på så vis ner. Det är därför du till exempel blir röd i ansiktet. Att du svettas är med andra ord kroppens eget sätt att förhindra överhettning.
Även inandningsluften hjälper till att kyla ner blodet. Räcker inte det börjar vi svettas. Under ett träningspass på 1 timme svettas man i genomsnitt en halv liter, men det är inte ovanligt att svettas upp till ett par liter. I takt med att du blir mer vältränad, fungerar temperaturregleringen bättre, den kommer i gång fortare och du svettas mer.

Stämmer det att jag kan påverka stress med träning?

Det bästa sättet att ge huvudet och tankarna vila är ofta att anstränga kroppen. Träning ökar genomblödningen i musklerna och underlättar borttransporten av mjölksyra och andra slaggprodukter som bildas i spända muskler. Dessutom kan motion minska mängden stresshormoner, öka halten av det goda kolesterolet och minska det onda kolesterolet. Motionens avslappnande effekt känner du direkt efter träningspasset.

Jag har nyligen fått besked om att jag är gravid och funderar på vad jag ska tänka på nu i min nya situation. Får jag hoppa och springa som vanligt?

Det är inte farligt att hoppa och springa som gravid men det brukar inte kännas så skönt. Låt känslan avgöra hur mycket du vill ta i. Det är viktigt att du lyssnar på din kropp. Många gravida tycker att det känns obehagligt att träna på sin vanliga intensitet omkring vecka 12. Vid vecka 20-24 brukar många välja Vänta barn-jympa. Där får du bättre effekt av den anpassade träningen, speciellt då magen börjar komma i vägen.

Jag har precis fått barn och undrar när jag kan börja träna igen?

Du kan börja med knipövningar direkt efter förlossningen. Promenader är en bra start när det känns bra. Viktigast av allt är att du lyssnar på din kropp.
Här på Friskis&Svettis Stockholm har vi Mamma baby-pass, ett Coreinspirerat pass där du tar med din baby in i träningssalen. Vi rekommenderar att du väntar ca 8 veckor efter förlossningen innan du testar passet, men prata med din barnmorska först. Mer information hittar du under TRÄNING/Gravid/fått barn.

Jag vill bygga stora och snygga muskler som syns. Hur gör jag?

Det finns två typer av styrketräning; maximal styrka och uthållig styrka. Om du vill ha starka och uthålliga muskler ska du träna uthållig styrka; göra 15-20 repetitioner. Vill du ha stora, kraftiga muskler måste du träna maximal styrka, med andra ord välja så tung belastning att du bara orkar göra några få repetitioner. Maximal styrka tränas bäst i gymmet.
Under de första 6-8 veckor av en styrketräningsperiod där du tränar med tyngre belastning kan den maximala styrkan öka med 20-40 procent. Under den tiden ses ingen nämnvärd muskelfibertillväxt. Den största delen av styrkeökningen beror på att nerv-muskelfunktionen har förbättrats. Det tar alltså cirka två månader innan träningsresultatet syns utanpå. Och då gäller det att ha tränat 2-3 gånger i veckan.

Vad behöver jag inför träningen?

Du behöver ett par bra träningsskor som är stabila och har en rejäl stötdämpning. Om du är tjej är det smart att investera i en bra sportbehå. Den bör vara speciellt anpassad till träning och klara hopp, spring och studs. En vanlig behå ger inte det stödet du behöver under träningen.

Kan jag träna när jag känner mig hängig och snuvig?

Att träna i det läget är kanske inte direkt farligt. Samtidigt finns det ingen anledning att träna när du känner dig hängig, eftersom varken kondition eller styrka ökar. Så länge du har en infektion i kroppen lägger den nämligen sin energi på att tillfriskna och orkar helt enkelt inte med att bygga upp ny muskelmassa.

Kan det vara farligt att träna när jag är sjuk?

Ja. Speciellt virus som ger influensa, halsinfektioner och vissa förkylningsvirus kan påverka och angripa hjärtat. Extra belastning i form av träning kan leda till en allvarlig inflammation i hjärtmuskeln. I värsta fall kan det utvecklas till att ge rytmrubbningar och hjärtstillestånd.

Hur kommer jag igen efter att jag varit sjuk?

Ta det lugnt i början och undvik att börja träna på samma nivå som du gjorde innan du blev sjuk. Välj ett lättare pass. Har du varit sjuk ett tag har kroppen tappat både styrka och kondition.

Hur vet jag när jag är frisk igen?

För det första, var ärlig mot dig själv. Du vet hur du kände dig innan du blev sjuk, så lyssna på kroppen.

Hur lång tid innan träningspasset är det lagom att äta?
En riktlinje kan vara att inte äta någon större måltid närmare än tre timmar före träningen, detta för att kroppen ska hinna ta hand om maten och du ska slippa håll. Ät dock gärna något lättare - exempelvis fil, smörgås och frukt en stund innan så att du orkar med träningen.
Ät gärna något direkt efter träningen så ökar du möjligheten för musklerna att återhämta sig. Viktigast av allt är dock att du kommer ihåg att dricka.

Måste jag dricka under passet?

Nej. Varar träningspasset en timme eller mindre räcker det att fylla på med vatten innan träningen, gärna successivt under hela dagen. Se sen till att fylla på vätskeförråden efteråt så att du ersätter det du förlorat under passet; cirka en liter. 

Varför säljer ni inte kosttillskott?
Friskis&Svettis är anslutet till Riksidrottsförbundet (RF) som avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Friskis&Svettis delar den uppfattningen och uppmuntrar istället till att äta god och välbalanserad mat.